Handboll

Handbollslaget 1977. Med små variationer såg laget ut så här i 10-12 år.

Ur intervju 22/2 2013 med Sven-Erik Carlsson, skyttekung i både fotboll och handboll, född 24 januari 1940, senare ordförande i sju år.

Det här handbollsfotot togs 1977. Början till slutet för MBK:s handbollssektion kom 1980 då A-laget lades. Sen hade vi bara ett oldboyslag under några år.

Stående från vänster:

Ingvar Carlsson, min bror, född 41, spelade nog 1000 matcher, kunde slå bollen med tanke. Viktig MBK-are i fotboll också. Han var inte så snabb, mera en Agne Simonsson-typ. Gick bort 2002.

Hans Konradsson, sex sju år yngre än mej, född 47-48, bodde vid Masthuggskyrkan, startade första klackbaren i Göteborg, vid gamla Epa på Kungsgatan. Sperlöade också både handboll och fotboll, med i styrelsen, vi ville alltid ha med honom där. Han var driftig.

Dörra, Rolf Engström, kan jag berätta om i två dar. Fyrkantig inte bara till utseendet, på alla sätt. Dörra var en sån som är bäst när det gäller - men nog var han fyrkantig alltid! Han blev en legendarisk domare, en som märktes och såg till att det var han som bestämde och var fin med ungdomar. Jättebra handbollsspelare, lite som Kjell Jarlenius. Han sköt blixtsnabbt, han bra fotarbete.

Jag själv – var rörlig, Ingvar slängde ut till höger och då var jag redan förbi, högerhänt spelare till höger. På gamla dar 9-metare. Alltid snabb, sköt snabbt, gjorde 7-8 mål i snitt per match. Jag var säker, passade ofta vidare  till Erland som hoppade in och gjorde mål. Vi spelade alla matcher i Valhalla A när vi var som bäst i div 3. Alla matcher i serien spelades efter varandra på måndagar.

Dennis  Börjesson spelademed i vissa matcher, var aldrig med i grunduppställningen. Här är han lagledare. Dennis och jag var skolkamrater och våra morsor arbetskamrater.

Undre raden:

Hasse Andersson, kallad Hasse Lama, var den mest underskattade, snällaste och duktigaste av alla. Jobbade på Volvo, var aldrig borta en enda dag, skötte allting minutiöst, duktig, men tystlåten, armbågade sej aldrig fram.

Snälla Hasse chockade oss alla när han blev juniortränare i Frölunda. Vet inte varför. Han VAR ju Masthugget! Blev antagligen besviken på något sätt, gissar jag. Den bäste av oss alla som människa. Spelade i försvaret och på linjen. En av de fyra som höll ihop laget (Konradsson, Ingvar, Erland och han) och såg till att vi inte släppte in så många mål. Dög till 100 procent som spelare men viktig för klubben framför allt för allt arbete han gjorde, som sekreterare och allt mellan himmel o jord, hjälpte alltid till, man kunde lämna över till honom och han hade aldrig något att invända. Högaktar honom. 

I fotboll spelade han väldigt sporadiskt i A-laget, men alltid i B-laget Vi hade alltid ett B-lag. Där var Hasse  för långsam. I handbollen var han aldrig ifrågasatt.

Erland Holmström, född 41, klasskompis med Ingvar, den bästa kontoristen av oss, skulle egentligen haft alla sysslorna i styrelsen. Spelasde i B-laget fotboll, ville nog inte riskera sina långa smala ben. Erland var lång och smal, en duktig handbollsspelare. Han var den ende av oss som gick längre än 8 år i folkskolan! Tog både realen och studenten. Jätteklok, jätteduktig på att plugga. Var dansant, kvinnorna älskade honom, han såg bra ut.

Bodde ensam med sin mamma på Skepparegatan, jag var mest kompis med honom i det här gänget. Erland fick jobb på Forsblad  & Son. Stannade där hela livet, blev i praktiken VD.

Knäcken, Kenneth Börjesson, högerback i fotboll kom efter många år i GAIS, i ungdomslandslaget och Allsvenskan, 10 år äldre än mej, farsa till Anette, vete fan hur han hamnade i målet. Men bra var han!

De två till höger är icke masthuggspojkar:

Lars-Gunnar Kroon, en av hamnarbetarnas bästa spelare ( de hade ett mycket bra 11-mannalag i korpen). Jättebra skytt, tror han gått bort, glad i drecken. Så många äldre drack och vi yngre såg ju det och frestelserna var enorma.

Haga-Kenneth Svensson kom från Hagas handbollslag. Linjespringare, kontringsspecialist, sprang som en elefant med skridskor på fötterna, trivdes med oss. Spelade kanske med MBK i tio år. Trevlig, snäll. Spelade nog för Haga i fotboll, i handboll låg vi högre. Den ende som kunde låta munnen gå mer än Dörra! Som var den som värvade honom från Elisedal. Haga-Kenneth var med på våra fotbollsresor till England.

På det här kortet finns så mycket av Masthuggets historia!

Vi kunde inte spela fotboll på vintern så då blev det handboll.

Om Masthugget så motståndarna: de är luriga, de har ju alltid samma lag. Vi hade inga reserver! Samma laguppställning i 12 år! Vi var mittlag i div 3 när vi var 27-28 och 37-38.

Bara eget dödsfall som gjorde att nån inte kunde vara med.

Håkan Sandblad

Seriesegrarna i klass III 1953-54.

Överst fr v: Hans Johansson, ? , Stig Johansson, Stig Rundberg och Olle Tjusling. Namnet på en man saknas, gissningsvis han längst till vänster. 

Underst fr v: Olle Johansson, Åke "Mylla" Pettersson, Roy Andersson och Osborne Mattiasson.

I seriespelet medverkade även Kurt Andersson och Lennart Möller.