Jonte och Tore om sin resa till London
Klockan var strax efter tio torsdagen den 6 december 2012 och vi satt på ett trångt Ryanairplan som skulle ta oss från Göteborg City Airport till Stansted Airport, London. Tyvärr så saknades Oskar, då han veckan innan avfärd bröt foten och gick med gips och kryckor.
Solen lyste när vi landade runt halv tolv, engelsk tid, och vi tog oss via tåg in till centrala London och Russell Square där vårt halvsunkiga hotell låg. Utsikten påminde om ett fängelse.
Första dagen ägnades mest åt att bekanta sig med närområdet medan fredagen blev mer shopping och diverse sevärdheter, allt i väntan på den stora dagen.
Vi vaknar strax efter nio på lördagsmorgonen och känner redan att vi har något speciellt framför oss. Vi äter snabbt hotellfrukosten och tar oss via tunnelbana upp till Norra London, där Emirates Stadium ligger.
Förmiddagen spenderas med att promenera runt arenan och beskåda utsmyckningarna, målningarna och statyerna som finns där. Vi besöker även Arsenals officiella museum där man kan se pokaler, matchtröjor och annan Arsenal-kuriosa.
Sedan blir det en tur in i souvenir-shoppen följt av pubbesök.
På pubens fönster finns skyltar med texten ”HOME FANS ONLY” och utanför står två storväxta vakter och kontrollerar om man antingen hade något på sig som visade att man var Arsenal-supporter eller om man inte skulle sitta med West Bromwich-fansen.
En stor hamburgare senare gick vi mot arenan. Vi kommer i god tid och ser hur arenan långsamt fylls på tills det nästan är helt fullt. Strax innan klockan slår tre tågar spelarna in till tonerna av hemmafansens sång.
Matchen inleds i ett ovanligt högt tempo där Arsenal tar kommandot och i mitten av första halvlek får man (något turligt) med sig en straff, precis ovanför där vi sitter!
Mittfältsgeneralen Mikel Arteta tågar fram och slår kyligt in bollen med en enkel bredsida i mitten av målet. 1-0 to the Arsenal! Emirates exploderar och 60 000 personer skriker ut sin glädje. Halvleken fortsätter i samma anda och resultatet står sig i paus.
Andra halvlek är inte särskilt olik den första och Arsenal fortsätter kontrollera spelet. I den 64:e minuten rivs den unge engelsmannen Alex Oxlade-Chamberlain ner i West Bromwichs straffområde vilket resulterar i ännu en Arsenal-straff som Arteta förvaltar på PRECIS samma sätt som tidigare. ”2-0 to the Arsenal” skanderar de euforiska hemmafansen.
Matchen spelas av och slutar med övertygande seger för hemmalaget. Efter matchen är det härlig stämning utanför arenan. Det sjungs en hel del sånger som inte är särskilt vänliga om lokalkonkurrenten Tottenham.
Vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellet där vi vilade upp oss inför kvällen. Vi ringde och bokade bord på en restaurang som enligt vår guidebok ska vara både god, någorlunda billig och ligga i närheten. Det visar sig när vi ringde att restaurangen både har flyttat och höjt priserna, men gott var det i alla fall!
Nästkommande dagar spenderade vi med lite sightseeing, shopping och god mat! Och strax efter klockan tio på kvällen den 10 december landade vi återigen på Säve.
En härlig resa och en match vi aldrig kommer glömma har kommit till ända.